Sebra Kili säng monterad!

Nu har vi äntligen monterat Julians nya säng och jag kan berätta att han ligger och sover i den i skrivande stund. Vi nattade som vanligt med kramar och gos i våran säng men lade över honom när han somnat. Oftast (OFTAST) sover han ju hela nätterna och då borde det ju funka. Juste, vi kände faktiskt lite på somna-i-egen-säng konceptet men han blev bara piggare av att vara i sängen och leka så vi tog över honom till oss. Känns bra att han får vänja sig långsamt.

Ok, en fråga till alla er som avgudar denna säng och har den i sin ägo. Varför har ingen berättat om att plexiglaset på kortsidorna låter som ett skakande vitrinskåp så fort Julian bankar i sängen? Varför har ingen sagt att monteringsguiden var kass. Enligt Robert då. Jag kollade bara på. OCH varför har ingen sagt att man behöver ett anpassat spjälsängsskydd. Typ deras egna á la tjockt och utan knytband. Jag satte dit mitt lexingtonspjälsängsskydd men vet inte hur det kommer hålla. Skall köpa ett från Sebra eftersom att vi ändå kommer behöva två spjälsängsskydd när bebisen kommer i januari men hade ju vart kul att ha det redan nu.

Det finns två saker som folk skriver på sina bloggar om Sebra Kili. Antingen att dom drömmer om sängen men att den är för dyr eller att den är sååååå fin. Att den är dyr och fin vet jag redan. Förstår inte varför det inte finns någon som recenserat den? Jag kommer att skriva en riktig recension om Sebra Kili när jag bara har lärt känna den lite bättre.

Vet att jag lät väldigt negativ nyss men det var ju mer att jag inte var beredd på dessa saker. Jag stack in två strumpor som tog bort ljudet från plexiglaset (ska lösa det på annat sätt sen) och använde som sagt det spjälsängsskydd jag har så det löste ju sig men hade varit ännu bättre om jag visste om detta på förhand.

P1060863

Bättre bilder kommer när den är stylad:)

P1060866

Mmm.. Bakade peanut butter cookies idag.

Mysmorgon och fixardag

Imorse var vi ute och sprang runt alla 4. Det är skönt att komma ut innan stan vaknar till liv. Undrar om det kommer vara likadant när vi flyttar till barnfamiljeområdet:-)? Så mysigt att det börjar bli lite kallt också!

På dagens agenda står fix! Sebrasängen ska monteras, sommarkläder plockas bort, städning, plockning och handling.

IMG_5309.JPG

Min amningsberättelse

Eftersom det trots allt är min blogg vill jag berätta om min inställning och hur jag gjorde. Jag är för långtidsamning och tror jättemycket på att det människan är skapt till att göra är det bästa och tror även på dom vetenskapliga rekommendationer som idag finns på bl.a. 1177 som förespråkar amning till minst 1års ålder.

Nu till mina egna erfarenheter. Försöker att dra det i korta drag, hade kunnat skriva en kortare bok annars. I början var det jättejobbigt och det var jag inte riktigt beredd på. Julian visste inte hur han skulle ta tag. Lösningen blev amningsnapp. Efter ett tag jobbade vi bort den, vilket var jättetufft men helt klart värt det. Sen gick amningen toppen. Han gick upp jättebra och det gick smidigt.

Vid fyra månader började vi med smakportioner och det gick inte särskilt bra. Första veckorna gav vi honom bara några teskedar i veckan, typ två varannan dag. Blev inte riktigt att vi ökade under femte månaden heller eftersom att han inte visade så stort intresse eller ville ha mer. För att korta av historien lite så kan jag sammanfatta med att det blev värre och han var i princip helammad upp till 9-10 månader. Han ville inte äta mat.

Under hela den här resan ammade jag. Ganska mycket dessutom. Jag är så tacksam för att amningen gått så bra eftersom det är det enda han åt under långa perioder. När han väl började äta bättre drog jag ner på amningen. Från ungefär 10 månader ammade jag bara morgon och kväll och från ungefär 12 månader ammade jag bara kväll. Jag märkte att han åt bättre av frukosten om jag tog bort morgonamningen. Dessutom blev jag gravid igen då så det passade bra att dra ner. Vid 14 månader slutade jag amma helt. Julian hade börjat tappa intresset lite, även om han nog hade fortsatt om jag erbjudit honom.  Samtidigt kändes det också rätt att sluta belasta min kropp med både amning och graviditet.

bild-69

Verkar inte som att vi haft tid att ta bilder när vi ammat:)

Jag hoppas att jag får en liknande amningsupplevelse med den som nu ligger i magen. Bortsett från början och all matvägran. Hade Julian ätit bättre så hade jag nog dragit ner på amningen betydligt mer tidigare. Samtidigt hade jag nog behållit den ungefär lika länge.

Hur länge ska man amma?

För någon dag sedan gick jag in i kategorin Amning på bloggen. Insåg att det var såväl tomt som ouppdaterat där. Amning är ett av dom mest laddade ämnena i mammalivet. Även när jag skriver detta inlägg känner jag hur försiktig jag får vara för att inte trampa någon av mina nära och kära på tårna. Många av mammorna omkring mig har så olika inställningar och förutsättningar vad gäller amning. Jag tror rent av ALLA mammorna har olika inställning och förutsättning! Och det är väl inte så konstigt egentligen?

Alla är olika och alla vill olika. Självklart kommer det alltid finnas dom som tycker och tänker vad man än väljer att göra. Det tråkiga är att det ofta är vi själva som tycker och tänker om varandra. Papporna och övriga män har ofta en mycket coolare inställning. Vet ni vad jag tror anledningen till det är? Dom sitter inte och googlar eller frågar andra hur dom gjorde och vad dom tycker. Papporna ser bara mamman, barnet och amningsrelationen däremellan. Dom lever med oss och med barnen och känner till våra förutsättningar! Dom ser vad barnen vill och vad dom mår bäst av.

Kvinnor som tycker och tänker om andra kvinnors amningsval ser inte detta. På sin höjd ser dom en liten del av helhetsbilden. Ändå tror dom sig veta bäst vad som gäller för just denna mamman och detta barn. Egentligen jättekonstigt. Så snälla mammor, sluta tyck och tänk så mycket om andra kvinnors amningsval. Varje val har en anledning. Sluta hetsa varandra om att ni ammar för mycket, för sällan, för kort, för länge och allt vad det är.

Nästa inlägg kommer att handla om mina egna tankar och erfarenheter kring amning.

Gårdagens shopping

Som utlovat kommer här ett kort inlägg om gårdagens shoppingmaraton. Shoppingen blev mer kvalitativ än kvantitativ. Precis som det ska vara!

Det blev en Marie Chantal mössa från Byengberg. Den var ett reafynd! 70% ull och 30% kashmir är odds vi gillar inför vintern! Vad de två små kassarna från Byengberg innehåller kan jag inte avslöja eftersom det är presenter. Gissar att ni som handlat där kan ana!

Utöver mössan och de små kassarna från Byengberg hittade vi även en söt långärmad t-shirt, eller säger man bara tröja, på Zara.

collaged

Vecka 19!

Är det sant undrar jag nästan själv?! Galet vad fort tiden går. Samtidigt som det är skönt att tiden går fort eftersom jag längtar till bebis kommer så njuter jag av att kunna ge Julian fullt fokus. Det är våran tid nu. Och det är lugnet före stormen.. Jag försöker att inte se det som att han kommer få mindre mammatid när mini kommer. Jag ser hellre på det som att det är för hans skulle som vi skaffar en till. Hur kul och nyttigt är det inte med syskon? Den lilla kommer ju dessutom alltid få delad uppmärksamhet så så farligt kan det väl inte vara? Mycket tankar.

Nytt för förra veckan var illamåendet som kommit tillbaka. Har mått illa en hel del men som tur bara kräkts en gång. Att borsta tänderna är en utmaning på helt ny nivå. Jag använder eltandborste med timer. Den säger ifrån efter två minuter och jag är alltid supernoga med att följa den rekommendationen. Alltid förutom denna veckan.

Mer då? Det känns som att magen verkligen börjar komma nu. I alla fall idag. Idag känns den jättestor. Längtar tills det syns att jag är gravid oavsett kläder och tills det inte går att förväxla med baby weight! Gravidbyxorna klarar jag mig fortfarande utan. Delvis pga vi inte hämtat dom från källaren, delvis pga tacksamt mode med haremsbyxor och stretchjeans.

P1060812

FREDAG!

Det är ganska underbart med fredagar faktiskt. Varje fredagseftermiddag/kväll är ju lite som julafton. Eller i alla fall åt det hållet. Ikväll ska vi ha filmkväll Robert och jag. Vi ska se på film och köpa hem massa godis. Vi har alltid så svårt att enas om film eftersom vi har ganska olika filmsmak. Jag gillar romantiska komedier och han gillar avancerade tänkafilmer. Jag tänker hela dagarna, ska jag se på film vill jag helst slippa det:)! Tur nog har vi redan en film som vi bestämt att vi ska titta på ikväll. Office Space ska vi se, så himla kul är den! Om ni inte redan har sett den kan jag verkligen rekommendera den.

bild-68

Godnatt!

Dagens inlägg går från godmorgon till godnatt. Dagen har inte erbjudit tillfälle att blogga. Har haft en väldigt mysig och aktiv dag däremot! Från Byengberg gick vi vidare till resten av Stockholms barnbutiker. Tror vi måste ha varit inne i varenda en. Minst en gång. Så kände vi oss i alla fall när vi var på väg hem:). Nu har vi stenkoll på höstens utbud. Särskilt kul var det att besöka Babyshop och spana in Mini Rodini drop 2 som kom idag!

Vet ni vad mer som kom idag? Julians Sebra Kili säng!! Yey! Just nu består den av tre stora paket som tar upp hela hallen men inte länge till. Och självklart kommer bilder på den när den är monterad! Paketen levererades hela vägen till dörren och in i hallen vilket uppskattas av en gravid småbarnsmamma som är ensam hemma ikväll.

Dagens shopping presenterar jag imorgon så att ni har något att se fram emot;). Som tröst får ni tre av mina favoriter från Mini Rodini drop 2. Klicka på bilden om ni vill veta mer om plagget.

Pug Aop Leggings, BlackPengus Aop Beanie, Grey

Tiger Sp Ss Tee Dk Blue

Godmorgon!

Egentligen tycker jag fortfarande att det är ganska tidigt. Ändå har vi redan bytt blöja, bajsat och kissat på pottan, ätit frukost, tvättat och fönat håret och nattat för förmiddagsvilan (vilken är hans enda vila).

Idag ska Amanda och vi besöka Byengberg store för deras höst utförsäljning. Ska bli kul!! Hoppas vi hittar mycket fint. Igår var vi hemma hos Amanda och Henrik på jättegod middag i deras nya fina lägenhet. Hade supertrevligt!

Ne. Nu får jag göra mig iordning så att vi kommer iväg när Julian vaknar.

IMG_5289.JPG

Banta under graviditeten

När det ändå är Fashion Week här i Stockholm tänkte jag passa på att starkt ifrågasätta en trend som jag läste om igår. Min enda källa avseende denna trend är Aftonbladet så ni får ha det i åtanke. Nåväl. Trenden jag läste om är att föda små barn. Helst under 3kg. Detta uppnås bäst genom att äta kalorisnålt under graviditeten och träna hårt. Norskorna verkar ligga i framkant som trendsättare. Jag utgår ifrån (hoppas) att det är en speciell kategori norskor som inte är speciellt intelligenta.

FY VAD HEMSKT! SKÄMS på er korkade människor! Så många som har svårt att bli gravida, komplicerade graviditeter, barn som föds med sjukdomar och alla andra hemskheter så finns det kvinnor som vill ställa krav på sitt barns födelsevikt för att små och smala bebisar ser gulligare ut (enligt dom)!?!? Och dessutom riskera både barnens och sin egna hälsa. Utöver att barnen ser gulligare ut så framgick det att ett litet barn skulle spegla dessa kvinnors livsstil och ideal bättre. Dessutom skulle det vara lättare att komma i form efter graviditeten.

Om jag bara ska tala utifrån hur jag kände och mina erfarenheter med Julian så ville jag ha en stor bebis. Jag kände att en stor bebis betydde att man var en evolutionsmässigt bra kvinna som ”tillverkade” starka och stora bebisar. Min barnmorska gissade på att Julian skulle väga 4-4.2kg och jag var mycket stolt över detta. Nu i efterhand spekulerar jag i att hon baserade sina gissningar på att jag gick upp så mycket i vikt (över 20kg, vet inte exakt). Den 19 april kl.5:29 kom i iallafall en liten prins på 3245 ynka gram. Snittvikten för pojkar ligger på 3500-3600g tror jag så det var en bra bit under snittvikten till och med. Jag som trodde han skulle ligga långt över!

Minns att jag kände mig väldigt förvånad och lite besviken på mig själv. Vilket givetvis är helt knäppt. I mitt fall stämde inte viktuppgång ihop med födelsevikt på bebis. Jag hade heller inte några som helst problem att komma i form igen. På återbesöket vägde jag samma som på inskrivningen utan att ha gjort något som helst. Jag fortsatte även ner i vikt och till slut satt mina kläder som jag haft innan jag blev gravid med Julian för löst och folk i min närhet började påpeka att jag skulle äta mer. Jag åt precis vad jag ville och hur mycket jag ville men det gjorde även Julian. Och han älskade att amma:).

Hoppas verkligen att detta är en liten och snabbt passerande trend. Kvinnor som bantar under graviditeten (om dom inte gör det på läkares inrådan) borde tvångsinläggas och tvångsmatas för barnens skull!

bild-67